I den starkt genomskådande och satiriska berättelsen om Djurens gård kulminerar George Orwells besvikelse över kommunismen.
Djuren på Herrgården har fått nog av människornas övergrepp. De gör uppror och grundar en ny filosofi som de kallar animalismen. De sjunger sin egen kampsång, O, Englands djur, och arbetar och trivs med sin nya tillvaro. Men smygande, nästan omärkligt, förändras deras förhållanden. En av de ledande grisarna, Napoleon, utbildar alltmer en sann diktators egenskaper.

Min reflektion

En stark bok om att makt korrumpera. Intressant att när jag läste denna bok så gick den under namnet ”Djurfarmen”, pocket utgåvan från 2010 så är titeln ändrad ”Djurens gård : en saga”. En aning märkligt kan jag tycka då referensen till saga känns som man vill ta bort udden av den kritik som genomsyra hela boken.